Förpackningssystem för den hållbara butiken

Förpackningens uppgift

Förpackningar brukar kallas ”den tyste försäljaren” (the silent salesman) och är ett viktigt led i marknadsföringen av varor som i hög grad påverkar konsumenternas köpbeslut.

Men förpackningar är mycket mer än skyltfönster mot konsumenterna. De ska; skydda varorna och produkterna de innehåller, kunna packas på pallar på ett bra sätt samt fylla lastbilar och butikshyllor optimalt. Samtidigt ska de fungera att jobba med både för de som lastar, de som packar upp och ned samt de som säljer varorna. Sist men inte minst ska de vara enkla att öppna och använda för konsumenterna samt kunna kastas eller återvinnas på ett bra sätt.

Förpackningarna fungerar som gränssnitt mellan produkt och konsument; produkt och logistik/transport; samt produkt och produktion. Utan förpackningar skulle vi inte kunna transportera varor. Forskarna i projektet vill tona ned det dåliga rykte som förpackningar har fått som ensidig miljöbov.

Ramverk för hållbara förpackningar

För att skapa hållbara förpackningar krävs en väl genomtänkt förpackningsdesign med ett helhetsperspektiv. Forskarna har tagit fram ett ramverk som stöd för hur hållbara förpackningssystem ska kunna utvecklas. Ramverket bygger på följande sex faktorer:

• produktskydd
• storlek/portionering
• fyllnadgrad
• materialanvändning
• användarvänlighet
• information och kommunikation

Dessa faktorer ska genom hela processen utvärderas utifrån varuflödet samt de tre olika hållbarhetsperspektiven; planet (miljö), people (människor) och profit(lönsamhet) för att skapa en helhetsbild. Varuflödet är en mycket viktig komponent i framtagandet av hållbara förpackningar, men det händer relativt ofta att exempelvis fyllnadsgrad och förpackningens effektivitet inte tas med i beräkningarna och analyserna inom logistikforskningen när det gäller varuflöden.

Förpackningssystem är komplexa och inte sällan står de olika perspektiven och faktorerna i motsatsförhållande till varandra. Förpackningarna i sig är också komplexa eftersom de består av flera olika nivåer; konsumentförpackning (primär), butiksförpackning (sekundär) och transportförpackning (tertiär).

Det är inte självklart vad som är den bästa lösningen; att blanda in miljövänligt biomaterial i en petflaska kan ses som ett bra miljöinitiativ samtidigt som det kanske försvårar återvinningen. En liten förpackning av en matvara kan ses som onödigt, men om det ser till att svinnet i små hushåll minskar så har stora vinster gjorts eftersom produktionen av varor påverkar miljön i mycket högre grad än förpackningarna.

Bra exempel

I studien lyfts 18 av de initialt 35 fallen av förpackningssystem fram som illustrativa exempel när det gäller ramverket för utvärdering. Exempelvis citrusfrukter från Sydafrika (produktskydd), gravad lax (förpackningsstorlek), en glassförpacknings form (fyllnadsgrad), konservburk versus kartong för livsmedel (materialanvändning), tablettkarta för värkmedicin (användarvänlighet) och RFID-taggar för distribution av mjölkprodukter (information och kommunikation).

Det visar sig till exempel att en optimering av en förpackning när det gäller storlek (det kan räcka med någon millimeter här eller där) kan reducera transporterna med runt 30 procent vilket har stor betydelse för klimatpåverkan. Men även förpackningar som skyddar varan på ett bra sätt genom hela försörjningskedjan och gör att produkten får en lång hållbarhet betyder mycket för miljön.

Förpackningarna i sig själva utgör en relativt liten del av en varas totala miljöpåverkan, störst andel har själva produktionen. Så om varan skyddas och bevaras genom hela försörjningskedjan och kan användas i sin helhet av konsumenten utan spill har mycket vunnits.

Konsumenternas synvinkel

Konsumenternas syn på och kunskap om förpackningar visar att de anser att förpackningens viktigaste uppgift är att ”innehålla” produkten, det vill säga skydda och inte läcka, samt att den ska vara användarvänlig.

När det gäller miljövänlighet menar konsumenterna att papper är att föredra framför glas och plast vilket dock inte alltid stämmer överrens med vad forskningen visar, eftersom materialval är högst produktberoende. För att öka kunskapen om hållbara förpackningar är det viktigt att även informera konsumenterna och kanske skapa en miljömärkning för förpackningar likväl som för produkter.

Förpackningen är en del av lösningen

Hållbar förpackningsutveckling är en stor utmaning, både praktiskt och kommunikativt, och de sex faktorer som ingår i ramverket för hållbarhet (produktskydd, portionering/storlek, fyllnadgrad, materialanvändning, användarvänlighet samt information och kommunikation) står ofta i motsatsförhållande till varandra.

Ett problem när det gäller innovationer och utveckling av bättre och effektivare förpackningar är att det finns många aktörer inblandade i försörjningskedjan och var och en tenderar att bara ta hänsyn till det som påverkar dem direkt. Ingen vill ta den initiala kostnaden för utvecklingen av nya förpackningssystem även om det kan löna sig i längden. Studien visar tydligt att förpackningar påverkar alla aktörer i försörjningskedjan och att de kan bidra till både värdeökningar och kostnadseffektiviseringar. Därför behövs ett tvärdisciplinärt synsätt för att förstå komplexiteten och helhetssynen vid förpackningsdesign och -utveckling.

Detta är en fråga för hela kedjan – från producent till konsument – och kostnaden borde kunna delas av alla. Förpackningens roll som endast ett problem i form av ”avfall” behöver enligt forskarna ändras; de ska snarare ses som en del av lösningen. De är en integrerad del av produkten och genom tvärvetenskap och samarbete med branschen kan mycket göras och förbättras såväl när det gäller planet och profit som people.

Kort om studien

Syftet med projektet Förpackningssystem för den hållbara butiken var att studera hur förpackningssystem kan bidra till hållbarhet inom detaljhandeln ur ett varuflödesperspektiv med fokus på hur handelns aktörer kan utveckla och anpassa förpackningssystem för den hållbara butiken.

Studien har utgjorts av en omfattande litteraturstudie kombinerat med en multipel fallstudie där 35 olika förpackningssystem har studerats för att ta fram ett ramverk för hållbar förpackningsdesign. Analysen har tagit hänsyn till de tre hållbarhetspelarna; miljömässig uthållighet (planet), socialt ansvarstagande (people) och ekonomisk lönsamhet (profit).

Fokus har legat på förpackade dagligvarors väg från producent till butik där konsumenten möter varorna. Konsumenternas inställning och upplevelser av förpackningar har undersökts i en enkätstudie, men konsumenternas hantering av förpackningar när de väl är inköpta har valts bort i denna studie eftersom det i sig är ett stort forskningsområde.

Projekt finansierat av Formas inom ramen för forskningssatsningen Hållbar butik som gjordes i samarbete med Formas.

Bok

Akademisk artikel