Forskningsprojekt

Maila sidan

Ditt namn (obligatorisk)

Din epost (obligatorisk)

Vart ska det mailas? (obligatorisk)

Ämne

Ditt meddelande

Det kontantlösa samhället

Rapporten "Det kontantlösa samhället" visar att handeln och bankerna med stor sannolikhet kommer att bli vinnare om kontanterna försvinner. De finns dock de som är starkt emot den utvecklingen samtidigt som kontanter används i allt mindre utsträckning och kan vara borta redan inom 20 år.

Sammanfattning

Sverige mycket väl kan komma att bli kontantlöst men sannolikt inte före år 2030. Det finns grupper i samhället som fortfarande använder kontanter även om de transaktioner som görs med kontanter är relativt få och inte omfattar stora belopp. Till viss del kommer frågan avgöras av den demografiska utvecklingen eftersom kontantanvändningen är högre bland äldre och de har också format sina vanor under lång tid så de har troligen svårare att ändra detta beteende. Det förtroende som vissa har för kontanter kommer andra betaltjänster som t.ex. mobila betalningar ha svårt att bygga upp. Dessutom är Riksbankens lansering av nya sedlar en indikation att kontanter kommer att finnas kvar en tid framöver.

Frågan är om det finns en ”tipping point” bortom vilken kostnaderna för kontantanvändningen blir så pass höga i relation till nyttan att viljan för att helt avskaffa kontanter blir ett centralt mål? I denna ”tipping point” har kostnaderna för kontanthantering blivit så höga att ingen – staten, banker, handeln eller konsumenter – är beredd att betala denna kostnad och därför söker sig till andra betalmedel. I denna situation har även förtroendet kontanternas funktion minskat drastiskt. Implicit innebär detta att betalsystemet även har nått en situation där avgifterna för varje enskild betaltjänst förutsätts kunna bära sina egna kostnader, dvs. det finns ingen subventionering av kontanthanteringen från avgifter på andra typer av betaltjänster.

Resultaten pekar på att regeringen och dess myndigheter respektive konsumenter har störst potential att bestämma hur utvecklingen av kontanthanteringen kommer att se ut men frågan är om dessa kommer att använda denna makt på ett entydigt sätt. Regeringen har hittills förhållit sig ganska passiv i denna fråga. Konsumenter är splittrade i denna fråga. Detta leder till slutsatsen att det troligen är den tredje gruppen – banker – som har störst potential att sätta agendan för förändringar av kontanthanteringen.

Analysen av vinnare respektive förlorare ger ett sammantaget resultat att handeln och kortföretag troligen kommer att bli vinnare i ett kontantlöst samhälle. Detta kräver dock att infrastrukturen för kortbetalningar utgör grunden för de typer av betalningar som ersätter kontanta betalningar men samtidigt att avgifterna för dessa typer av betalningar är låga. Handeln kan bli vinnare i termer av att den nya betalsätten kompletteras med andra tjänster som möjliggör merförsäljning. De stora förlorarna skulle bli den svarta/grå sektorn samt de som idag bygger sin affär på kontanthantering.

Sammanfattningsvis så kommer studien fram till att det finns fördelar med ett kontantlöst samhälle men att det samtidigt finns de som får det sämre om kontanterna försvinner. När det gäller de primära intressenterna i denna studie – banker och handeln – så är övertygelsen stor att fördelarna med ett kontantlöst samhälle överväger nackdelarna. Det är framför allt små handlare som riskerar att möta stora nackdelar om kontanterna försvinner men givet att konkurrensen mellan leverantörer av betaltjänster ökar och avgifterna följaktligen sänks så kommer även små handlare kunna se fördelar.

(texten är hämtad ur rapporten)

Projekttitel: Det kontantlösa samhället

Sammanfattningsvis så kommer studien fram till att det finns fördelar med ett kontantlöst samhälle men att det samtidigt finns de som får det sämre om kontanterna försvinner.

Niklas Arvidsson,

Projektledare: Niklas Arvidsson, docent, Centrum för Bank och Finans på KTH

Prenumerera på nyhetsbrev