Betalningar i detaljhandeln

Carin Rehncrona har fått ett forskarstipendium från Handelsrådet för att slutföra sin doktorsavhandling om betalningar i detaljhandeln.

– Jag undersöker vilka mekanismer som avgör vilka betaltjänster som får genomslag och värdet av betaltjänster säger hon.
Sedan hon startade sin doktorandutbildning 2014 har utvecklingen inom betalområdet gått mycket snabbt. Handlare ar blivit uppmärksamma på konsumenternas krav och inför de betallösningar som är populära hos kunderna – till en viss gräns.
– Lösningarna får inte bli för dyra för handlaren, säger hon.
Hon beskriver de nya betallösningarna som klassisk plattformsekonomi. Där finns en konsument och en handlare, och mellan dem en leverantör som matchar ihop och ser till att allt fungerar till en viss kostnad. Handlaren står för merparten av kostnaderna, men kostnaderna kan åtminstone till en del rullas över på konsumenterna i form av högre priser.
I dag anses betallösningen vara en viktig del av kundupplevelsen, men detaljhandelsforskarna har ännu inte djupstuderat betaltjänster.
Carin Rehncrona är i grunden nationalekonom och hon har via sitt intresse för tjänsteforskning kommit att titta på betallösningar. Hon är knuten till Institutionen för service management och tjänstevetenskap och Centrum för Handelsforskning, båda Lunds universitet.
-Jag tror att jag kan bidra till handelsforskningen genom att jag har ett tjänsteperspektiv tillsammans med en nationalekonomisk bakgrund, säger hon.
Hon skriver sin avhandling i form av fyra artiklar. Den första handlar om konsumentens upplevelse av olika betallösningar.
– Bekvämlighet och säkerhet är viktiga för kunden, framhåller hon.
Den andra artikeln behandlar hur handlaren väljer betalmetoder. Hon beskriver handlarens roll som lite försiktig – handlaren driver inte på, inför inte egna lösningar, men strävar efter att erbjuda det som är populärt hos kunderna.
Den tredje artikeln handlar om betalmetoder på nätet. Här är tryggheten viktig och därför har Klarnas fakturalösningar en stor marknadsandel.
Den sista artikeln behandlar förhållandet mellan handlare och betalleverantörer.
Under de senaste åren har många betallösningar lanserats. En del har floppat rejält. Andra går mycket bra.
– På den svenska marknaden har det gått trögt att införa mobila betalningar. Av storbankerna är det bara Nordea som erbjuder Apple Pay i dag. Lösningar med QR-koder har heller inte blivit någon succé här i Sverige, säger hon.
Hon menar att en förklaring kan ligga i att den svenska bankmarknaden är så koncentrerad att det är svårt för uppstickare.
Svenskarna använder också sina bankkort flitigt även för små köp. De upplever korten som säkra och bekväma.
När Carin Rehncrona gjorde en enkät bland unga vuxna 2015-2016 var många av respondenterna skeptiska till den nya tjänsten Swish, som lanserats som ett kontantlöst initiativ för betalningar mellan privatpersoner. Men lösningen vann terräng. I dag används Swish även av företag.
– Bankerna vill inte gärna promota Swish för mycket. De tjänar bra på korttransaktioner, medan Swish har en annan prisstruktur, säger hon.

CARIN REHNCRONA PRESENTATION

Carin Rehncrona är i grunden nationalekonom. Hon tog sin magisterexamen vis Lund universitet 2012 och har under sin doktorandutbildning forskat på betalningar.
Hon är knuten till Institutionen för service management och tjänstevetenskap vid den samhällsvetenskapliga fakulteten vid Lunds universitet.
Hon är knuten till Institutionen för service management och tjänstevetenskap vid den samhällsvetenskapliga fakulteten vid Lunds universitet, liksom till Centrum för Handelsforskning, Lunds universitet.
Under sin doktorandutbildning har hon medverkat i en rad publikationer och medverkat på ett flertal konferenser. Hon har även omfattande undervisningserfarenhet – bland annat har hon undervisat om handelns digitalisering, nya affärsmodeller och betalningar i handeln i kursen Retail management: Kreativitet och affärsutveckling,