Upplevelser och konsekvenser av estetiska krav

Utseende och arbete

Utseendekrav i arbetslivet är inget nytt och arbetsgivare har länge ansett att det är viktigt hur personalen ser ut. Begreppet estetisk arbetskraft beskriver den process som leder till att en individs fysiska framtoning blir en tillgång för arbetsgivare.

Det leder till att arbetsgivarna ställer estetiska krav på sin personal gällande klädstil, tal, kroppsbyggnad, smink och frisyr med mera. Personer med estetisk kompetens, det vill säga förmåga att anpassa sitt utseende till de krav som arbetsgivaren har, blir då attraktiva för anställning.

Utnyttjad eller utvald?

Beroende på den anställdas inställning till estetiska krav och syn på sitt arbete kan de delas in i fyra grupper; utnyttjad, avpersonifierad, anpassad och utvald:

De som känner sig utnyttjade tycker att utseendekraven är problematiska och ser på sitt arbete som varaktigt. I gruppen avpersonifierade återfinns de som också menar att kraven är problematiska, men som ser på sitt arbete i handeln som temporärt. De anpassade och de utvalda har inga problem med de estetiska kraven, men den första gruppen ser på sitt arbete som långsiktigt medan den sistnämnda ser på det som kortsiktigt.

Att tänka på

Som arbetsgivare är det bra att medvetandegöra vilka estetiska krav som ställs på de anställda. Då kan slentrianmässiga, diskriminerande, oetiska eller rent av onödiga krav rensas bort medan krav som känns relevanta kan synliggöras och motiveras. Det kan även vara bra att diskutera kraven med anställda och fackliga representanter.

Kort om studien

Rapporten Jag är en levande skyltdocka! bygger på intervjuer med handelsanställda om hur de upplever estetiska krav på sin arbetsplats samt ett mindre antal arbetsgivare inom handeln. De intervjuade återfanns inom fyra delbranscher; dagligvaruhandel, konfektion, handel med hem- och fritidsvaror samt övrigt.

Syftet med undersökningen har varit att titta närmare på hur de anställda hanterar och upplever de estetiska kraven inom handeln eftersom tidigare forskning främst har fokuserat på arbetsgivarnas perspektiv.