Transformerade logistiknätverk för cirkulär ekonomi och hållbar konsumtion inom svensk handel

Cirkulär handel innebär ett antal nya flöden, till exempel second hand och reparationer, som nuvarande logistiknätverk med tillhörande lager och informationssystem inte är designade för. Transformationen till cirkulär handel innebär att kunden inte bara konsumerar utan också blir ett slags leverantör. Företagen måste alltså ställa om sin logistik för nya flöden och aktiviteter så som:upphämtning och inlämning av varor; granskning, bedömning, hantering och lagring av begagnade artiklar; samt försäljning, uthyrning och/eller utlämning av reparerade produkter.

Logistiken är avgörande för att förändra vårt sätt att konsumera i en större skala. För att lyckas med transformationen till cirkulär handel ställs handelsföretag inför flera frågeställningar så som hur cirkulära materialflöden bör designas, och vilka materialhanterings noder som behövs för att hantera olika cirkulära flöden. Butiken som cirkulär nod är en viktig pusselbit, men för att skala upp cirkulär handel kan det även krävas andra/nya typer av materialhanterings noder. Samtidigt står rena e-handlare inför utmaningen att de inte har butiker nära kund där cirkulära flöden kan styras från/genom. En annan utmaning är vilka krav som cirkulära flöden ställer på informationssystem, både vad gäller ny funktionalitet (t.ex. att hantera, lagra och kontrollera begagnade produkter) och integration mellan olika noder i logistiknätverket. Vidare måste handelsföretag balansera kundkrav (t.ex. sortiment, ledtid, pris), krav på logistisk effektivitet (lönsamhet) och hållbarhetsaspekter (både arbetsmiljö och klimatpåverkan) i logistiknätverket.

Projekt adresserar dessa utmaningar och undersöker hur logistiknätverk bör designas och vilka typer av materialhanterings noder och informationssystem som krävs för att stödja en transformation till och uppskalning av cirkulär handel-