Minskat matsvinn från livsmedelsbutiker

Matsvinn i butik

Matsvinn – mat som slängs, men som om den hade hanterats annorlunda hade kunnat ätas – förbrukar inte bara naturresurser och orsakar utsläpp i onödan, utan gör dessutom att stora ekonomiska värden förloras när maten inte når fram till den tänkta slutkonsumenten. Mat som kasseras är ett viktigt problem att åtgärda och även om livsmedelsbutikerna står för en relativt liten del av svinnet i livsmedelskedjan, från producent till konsument, kan de göra en viktig insats.

I butikerna är det viktigt att allt ser fräscht ut, inte minst är frukt och grönt en känslig avdelning, och kunderna letar efter produkter med långt kvar till bäst-före-datum. Det gör att butikerna rensar ut och slänger bort sådant som inte längre håller måttet.

Forskarna i projektet upptäckte att förutom de varor som slängs på grund av att de inte har blivit sålda i tid, så skedde en stor del av svinnet redan innan varorna hamnade i butikshyllan till försäljning. Det var det så kalladekrediteringssvinnet (som leverantörerna står för kostnadsmässigt och som sorteras bort och slängs direkt när varorna levereras), som dominerade mängden svinn. De kasserade varorna kastas bland butikens eget avfall.

Frukt och grönt i topp

Frukt och grönt slängs i överlägset störst utsträckning när det gäller mängd och vikt och kostar även butikerna mest. Men om man räknar om svinnet till koldioxidekvivalenter ökar köttets påverkan dramatiskt.

Bland frukt och grönt är tomat, paprika och banan det som bidrar mest till klimatpåverkan, på köttavdelningen är det köttfärs som dominerar och bland mejerivaror sticker grädde ut.

Åtgärder för att minska matsvinnet

Det finns flera vägar att minska matsvinnet i butiksledet. Ofta ligger hemligheten i att använda en kombination av flera olika åtgärder och att man låter arbetet med att minska svinnet genomsyra hela verksamheten. Forskarna visar att genomarbetade rutiner, engagerad personal och inte minst synliggörande svinnet för personalen för att föra upp frågan högt upp på agendan är några gemensamma drag för de som lyckats med sina satsningar på att minska svinnet.

Åtgärder för att minska matsvinn i butik kan delas in i de som förebygger att mat blir till avfall (trimma flödet) och de som tar tillvara fullt tjänliga livsmedel som mat (skapa värde). Projektet har beräknat klimatpåverkan från sex olika åtgärder. En undersökning av kampanjer visade att en hel del svinn uppstår i samband med sådana eftersom butikerna köper in extra mycket av kampanjvaran, men inte tänker att på försäljningen av liknande varor minskar. Mål och regler för att minska reklamationerna skulle göra stor skillnad när det gäller frukt och grönt.

Livsmedel som närmar sig bäst-före-datum kan med goda resultat både säljas vidare till catering på en andrahandsmarknad eller skänkas till välgörenhet. Köttfärs skulle kunna säljas fryst istället för färsk, och därmed få ner svinnet i butik (och troligen även i tidigare led).

Det visade sig att aktivt användande av datoriserade beställningssystem sparade mest växthusgaser, eftersom det fokuserar på kött-, chark-, ost- och mejeriavdelningarna (det vill säga de avdelningar med störst klimatpåverkan).

Tips och råd för minskat svinn

I inledningen av projektet gjordes även en intervjustudie med butikschefer. I denna lyftes följande områden fram som ett sätt för livsmedelsbutiker att arbeta för minskat matsvinn i butik och samtidigt undvika att svinnet flyttar till andra aktörer i livsmedelskedjan:

Grönsakskyl med dörrar
Frukt och grönt får längre hållbarhet om de förvaras i en lägre temperatur än butiken i övrigt.

Tillagning av mat
Butikerna kan använda varor som annars hade kastats som råvara till färdiglagade måltider, som sedan säljs till kunderna.

Ordning och reda
De butiker som har bra koll på sitt lager och sin butik håller nere svinnet, eftersom de lättare uppmärksammar varor som närmar sig sitt bäst-före-datum.

Exponering och prissänkning
Genom att exponera varor som riskerar att bli svinn kan butikerna sälja dem innan de blir dåliga. Att sätta ned priset är ett annat sätt att sälja sådant som ligger i farozonen för att kastas.

Förpackningar och mängdrabatt
Förpackningar ska vara ändamålsenliga och skydda varan. Det är även viktigt att inte vara för frikostig med mängdrabatter och stora förpackningar eftersom det riskerar att flytta matsvinnet till hushållen istället.

Kundkommunikation
Kunskapshöjande åtgärder behövs genomgående, inklusive kommunikation med kunderna, för att svinnet i butik (och i hushållen för den delen) ska kunna minskas.

Kort om studien

Målet med projektet Minskat matsvinn i livsmedelsbutiker – åtgärder och deras effekter på ekonomi och miljö var att titta på hur mycket som slängs och vilka åtgärder livsmedelsbutiker kan vidta för att minska matsvinnet. Forskarna sökte svar på följande frågor:

• Vad är det som slängs?
• Varför slängs det?
• Hur kan vi minska det som slängs?

Forskarna hade tillgång till en mängd svinndata från ett antal butiker under tre år samt att de själva vägde avfall från butikerna för att kontrollera uppgifterna. De prövade även olika åtgärder för att minska svinnet och räknade på resultaten från de olika metoderna.

Projekt finansierat av Formas inom ramen för forskningssatsningen Hållbar butik som gjordes i samarbete med Formas.

Fristående rapport

Akademisk artikel

Bokkapitel