Är det lönt att certifiera butiken?

Under senare år har konsumenters intresse för och förväntningar på hållbarhets- och miljöarbete i detaljhandeln ökat. Förutom den växande efterfrågan på ekologiska och miljömärkta varor har det vuxit fram en butikscertifiering som säkerställer att hela verksamheten följer vissa miljöstandarder.

Rapportsammanfattning

Den KRAVfyllda handelsplatsen - sammanfattning

Handelsrådet. Nr 2018:3

Miljömärkning av hela verksamheten blir ett sätt för butiker att tydligt miljöprofilera sig och sitt varumärke gentemot kunderna, och samtidigt visa ansvarstagande i utvecklingen mot ett hållbarare samhälle. Detta blir särskilt relevant då den fysiska butikens roll som handelsplats utmanas av en starkt växande e-handel och digitaliseringstrend, vilket skapar nya krav på att vidareutveckla butiken som handelsplats för att möta den ökade konkurrensen.

En butikscertifiering, som framförallt har blivit populär inom dagligvaruhandeln, innebär att butiken åtar sig att följa kraven i en miljöstandard, till exempel den som Krav utvecklat för dagligvaruhandel. Butiksledningen måste besluta om genomtänkta och prioriterade mål när det gäller miljö, säkerhet och ekologi samt visa att dessa mål nås genom organisation, struktur och rutiner. Själva certifieringen sker genom att butiken betalar en extern part som årligen kontrollerar och därmed går i god för att butiken följer de krav som ställs på att bygga upp ett dokumenterat miljöledningssystem för butiksverksamheten.

Välunderbyggda beslutsunderlag

En certifiering innebär kostnader, dels direkta sådana för själva certifieringsprocessen, men också indirekta som kan uppstå när butikens rutiner, arbetssätt och sortiment ska anpassas efter de nya reglerna.

– Eftersom butikscertifiering är en ny typ av certifiering så saknas det forskning på området och vi vet inte så mycket om dess nytta och eventuella problem, säger projektledaren Kristina Tamm Hallström, docent vid Handelshögskolan i Stockholm/Score. I vårt projekt undersöker vi hur en butikscertifiering påverkar butiken och tar fram underlag som kan leda till välunderbyggda beslut när det gäller att genomföra en sådan certifiering.

Tolv butiker som har certifierats enligt Krav kommer att undersökas genom kvalitativa intervjuer för att ta reda på såväl direkta som indirekta implikationer av certifieringen.

Rapportsammanfattning

Den KRAVfyllda handelsplatsen - sammanfattning

Handelsrådet. Nr 2018:3

Projekttitel

Är det lönt att certifiera butiken? En analys av miljömärkningars praktiska

Utlysning

Forskning relevant för handelsnäringen 2016

Projektledare

Kristina Tamm Hallström,

Handelshögskolan i Stockholm/Score

Övriga projektdeltagare

Carl Yngfalk

Stockholms universitet/Score

Lovisa Näslund

Stockholms universitet/Score

Syftet är att undersöka hur en butikscertifiering påverkar en butiks arbetssätt, prioriteringar och kommunikation och analysera huruvida en sådan certifiering lönar sig för butiker.