Tillgänglighet för arbetsgivare, familj och kund

Från ett arbetsgivarperspektiv kan den ideala arbetstagaren definieras som en individ vilken är tillgänglig när, var och på de sätt som arbetsgivaren har behov av. Dessa behov ser givetvis olika ut beroende på bransch, yrke eller befattning. Man kan säga att tillgänglighet vad gäller tid och plats är en sorts kompetens – vid sidan av till exempel yrkeskunskap – som krävs för att individen ska kunna utföra sina arbetsuppgifter. I vissa fall handlar det om att de anställda ska kunna arbeta oregelbundna arbetstider eller vara mobila i en eller annan mening; att de ska kunna ringas in vid behov eller att de är nåbara för diverse arbetsrelaterade angelägenheter på sin fritid. Detta gäller inte minst inom handeln där öppettiderna i många avseenden utgör en av de viktigaste konkurrensfaktorerna. Personaltätheten och personalens arbetstider varierar efter företagets behov av öppethållande och för att underlätta en så snabb genomströmning som möjligt för såväl kunder som varor. Inom ramen för tjänsteproducerande arbeten finns därtill ytterligare tillgänglighetskrav som har att göra med kundrelationen. En god serviceproducent anses vara en tillgänglig sådan som kunden lätt kan få kontakt med och som erbjuder den hjälp eller assistans kunden önskar, kräver eller har behov av.

Det är emellertid inte bara arbetsgivaren och kunden som ställer krav på den anställdes tillgänglighet i form av fysisk närvaro, tid och engagemang. Sådana krav kommer i olika skepnader och utsträckning även från familjen. Någon måste vara hemma med sjukt barn, vara föräldraledig, laga mat, lämna och hämta barn på dagis eller fritids etcetera. Såväl arbete som familj genererar sammantaget en rad olika krav på kvinnors och mäns tillgänglighet, vilka på ett eller annat sätt måste hanteras på arbetsplatsen, i familjen och i parrelationen. Vi menar att detta är en fråga som inte enbart rör enskilda kvinnor och män och deras förmågor och förutsättningar att klara av denna balansgång. I den mån man som arbetsgivare eller facklig företrädare verkligen tar kvinnors och mäns arbets- och livsvillkor på allvar, är frågan om tillgängligheten och dess olika uttrycksformer och konsekvenser prioriterade frågor.

Idag talas det om att verksamheter och organisationer bör ta ett socialt ansvar. Detta sociala ansvarstagande kan bland annat riktas utåt mot det omgivande samhället, men det kan också röra sig om ett internt socialt ansvarstagande där handeln som bransch, liksom enskilda arbetsgivare, erbjuder de anställda goda arbetsvillkor. I den mån verksamheter agerar ansvarsfullt och skapar goda arbetsplatser torde detta bidra till att det blir enklare att attrahera arbetskraft, men också lättare att behålla den. Dessutom kan ett uttalat och praktiserat socialt ansvarstagande ha en positiv inverkan på andra intressenters och övriga samhällets bild av verksamheten och branschen i dess helhet.

För att inspirera handeln till ett socialt ansvarstagande vad gäller sina anställda är syftet med rapporten att bidra med en ökad kunskap om hur tillgänglighetsmönstren ser ut för de anställda inom handeln med avseende på arbete, kundrelation och familj. Den syftar vidare till att öka kunskapen om vilka konsekvenser olika typer av tillgänglighet får för kvinnor och män inom handeln samt vilken betydelse tillgänglighet har för kundrelationen. Vi menar att detta kan leda till en ökad förståelse för hur man kan skapa goda förutsättningar för en bra arbetsmiljö och en god livssituation för både kvinnor män samt goda förutsättningar för god tjänstekvalitet.

(hämtad ur Bergman A. och Ivarsson L. Tillgänglighet för arbetsgivare, familj och kund, 2010)