Miljözoner och företagande: vägar till ekonomiskt hållbar anpassning

Teoretiskt framhålls att denna typ av förbud (så kallade teknologiska standarder) begränsar aktörers flexibilitet och kan låsa fast utvecklingen vid specifika teknologier. För att hantera miljöproblem anses förbudsliknande åtgärder därför inte vara lika ekonomiskt effektiva som andra åtgärder, såsom utförandestandarder, utsläppsskatter eller utsläppsrätter (se sektion 4.1). Existerande utvärderingar av miljözoner som införts i andra länder (se sektion 4.2) visar också att, även om zonerna ofta uppnår sina miljömål, kan de samtidigt medföra betydande ekonomiska kostnader. Dessa kostnader får bäras av både konsumenter, näringslivet och samhället i stort.

Behovet av en omställning bort från fossila drivmedel är reellt, men om anpassningsåtgärder inte är ekonomiskt hållbara riskerar de att göra mer skada än nytta och försena den gröna omställningen. Kunskapsläget kring huruvida miljözoner är en ekonomiskt effektiv lösning för anpassning är dock än så länge begränsat. Målet med detta forskningsprojekt är att fylla denna kunskapslucka kring de ekonomiska kostnaderna av miljözoner i två steg. I det första steget genomförs en litteraturöversikt för att sammanställa och analysera befintlig kunskap om miljözoner. I det andra steget genereras ny kunskap om Stockholms nya klass-3-miljözon genom en longitudinell enkätundersökning riktad till företagare inom handels-, besöks- och servicenäringarna.