Projektets syfte har varit att studera flexibilitet i försörjningskedjor för detaljhandeln med särskilt fokus på senareläggning av aktiviteter som en princip. Med senareläggning av aktiviteter menas att man avvaktar med anpassning av produkten tills kundordern erhållits eller tills denna är närmare i tiden (Postponement).
Mot bakgrund av ökat antal av produktvarianter, försäljning av hela lösningar, flera alternativa distributionskanaler, behov av ökad marknadsanpassning och kundanpassning blir det ofta en ekonomisk nödvändighet att vänta på kundorder. De ökade valmöjligheterna gör tillverkning, lagring, förpackning men även marknadsföringen allt mer komplex. Detta har medfört att senareläggning av olika aktiviteter i avvaktan till kundorder har ökat i betydelse de senaste två decennierna. Senareläggning blir ett viktigt redskap för att genom flexibla försörjningskedjor kunna hantera den ökade valfriheten för kunderna. Morehouse and Bowersox (1995) förutsade att inom 15 år skulle i hälften av alla försörjningskedjor, lagring ske av halvfärdiga produkter i väntan på att förfärdigas vid order från kund, vilket kräver högre flexibilitet. I huvudsak har senareläggning studerats utifrån tillverknings- och leverantörsperspektiv men inte utifrån detaljhandeln trots att användning av senareläggning i stor utsträckning innebär ett förändrat synsätt och kanske ändrade roller hos olika mellanhänder, inklusive detaljhandeln.
Vi har frågat oss i vilken utsträckning detaljhandeln, speciellt lågpriskedjorna, i sina försörjningskedjor använder sig av olika former för att skapa flexibilitet bl.a. genom senareläggning och anpassning till slutkund. Senareläggning kan ske i försörjningskedjan avseende förpackning, märkning, sammansättning, tillverkning, tid eller plats.
När vi utgår från detaljhandelns situation medför det att vi behöver applicera begreppen med ett annat perspektiv på försörjningskedjan och till en verklighet där rollerna i försörjningskedjan har förändrats. Hur förändras detaljhandeln i sin roll när leverantörerna, detaljhandeln och konsumenterna har utvidgat sina roller, och alla på olika sätt blivit mer aktiva?
Vår studie innehåller därför en omfattande genomgång av vad begreppen står för och hur de har behandlats i olika studier inom forskningen. Vi har applicerat och diskuterat begreppen framförallt utifrån en kombination av tillverkning och logistik, men även marknadsföring såsom viktiga dimensioner i senareläggningen och skapandet av flexibilitet. Därefter har vi diskuterat om och hur flexibilitet och senareläggning i verkligheten utnyttjas eller inte utnyttjas i försörjningskedjor hos några stora lågpriskedjor d.v.s. Media Markt, Lidl och Jysk. Alla tre är framgångsrika tillväxtföretag med en europeisk profil. Vårt intresse har varit att studera generellt beteende men också specifik för dessa företags försörjningskedjor.
(Sammanfattningen är hämtad ur rapporten Increased Flexibility in Retail Supply Chains through Postponement, Jafari, Bergström, Nyberg och Hertz, 2012).
Akademisk artikel
Postponement and Logistics Flexibility in Retailing: A Multiple Case Study from Sweden
Jafari, H., Nyberg, A., and Hilletofth, P. (2016). Industrial Management & Data Systems. Vol. 116, Iss. 3, pp. 445-465.
Logistics flexibility: a systematic review
Hamid Jafari (2015). International Journal of Productivity and Performance Management. Vol. 64 Iss: 7, pp.947 – 970.
Bokkapitel
Postponement in retail supply chain management: A systematic literature review
Jafari H., Nyberg A. och Hertz S. (2012). I Nordic Retail Research: Emerging diversity. Hagberg J., Holmberg U., Sundström M. och Walter L. (red.). Bokförlaget BAS.
Fristående rapport
Increased Flexibility in Retail Supply Chains through Postponement
Jafari H., Bergström B., Nyberg A., och Hertz S. (2012). JIBS Research Reports, ISSN 1403-0462; 2012-1.
Doktorsavhandling
Postponement and Logistics Flexibility in Retailing
Jafari, H. (2014). JIBS Dissertation Series.