Detaljhandeln är en betydande tillväxtmotor för svensk ekonomi. Svenska hushåll spenderar omkring 33 procent av sin disponibla inkomst på detaljhandelsvaror vilket är den absolut största utgiftsposten. Detaljhandeln sysselsätter cirka 250 000 medarbetare samtidigt som dess andel av det samlade förädlingsvärdet i Sverige uppgår till omkring fem procent.
År 2009 omsatte detaljhandeln drygt 600 miljarder kronor vilket var en ökning på 3,6 procent sedan föregående år. I sig en imponerande bedrift i synnerhet som Svensk ekonomi befann sig i en djup lågkonjunktur under stora delar av året.
Detaljhandeln har under de senaste 20 åren genomgått en omfattande strukturomvandling. Denna tar sig både stora och små avtryck i detaljhandeln. Bland de mest påtagliga är en tilltagande geografisk koncentration till stora regioner, med stabil ekonomisk aktivitet, eller regioner med speciella förutsättningar men också en tilltagande koncentration till några marknadsplatser i dessa kommuner eller regioner. Andra uttryck för denna omvandling visas sig på företags- och butiksnivå där det pågår en liknande koncentrationsprocess så till vida att stora och framgångsrika företag och/eller butiker blir större. Därtill kan konstateras att Svensk detaljhandel är mer internationaliserad och uppvisar en högre produktivitet och effektivitet idag är för 20 år sedan.
Syftet med föreliggande undersökning är att ge en bild av detaljhandelns storlek och struktur år 2025. Detta är en spännande uppgift eftersom år 2025 ligger tillräckligt nära i tiden för att ligga inom planeringshorisonten för många aktörer, men samtidigt tillräckligt långt bort för att tänka visionärt. För att möjliggöra detta består undersökningen av två av varandra beroende undersökningar. Den första delen är bakåtblickande och syftar till att ge en bild av detaljhandelns storlek, struktur och utveckling fram till idag. Förhoppningen är därigenom att identifiera kvantitativa trender och tendenser som kan tänkas fortgå, förstärkas eller försvinna för att därigenom påverka detaljhandelns framtida utveckling och struktur. Den andra delen är framåtblickande och syftar till att ge en bild av detaljhandeln storlek och utveckling under överskådlig framtid samtidigt som den pekar ut några av de utmaningar som detaljhandeln ställs inför på vägen dit. Till grund för denna analys ligger dels prognoser för den demografiska omvandlingen samt hushållens framtida konsumtion. Därigenom blir det möjligt att med relativt stor säkerhet säga något om detaljhandelns framtida storlek och utveckling. Andra drivkrafter för detaljhandeln har identifierats genom en workshop där syftet för deltagarna, i steg 1, var att identifiera trender, tendenser och drivkrafter av mer kvalitativ karaktär. I steg 2 hade deltagarna till uppgift att elaborera fram ett antal tänkbara kvalitativa scenarier för detaljhandelns framtida utveckling.
Framtiden ÄR oviss och undersökningen har inte för avsikt att komma med några absoluta sanningar eller svar. Tvärtom pekar den ut viktiga drivkrafter och förhållanden som företag, såväl små och stora, måste förhålla sig till på kort och lång sikt. Därigenom väcker den således fler frågor än den ger svar. Kapitel 2-4 är av mer bakåtblickande karaktär då de syftar till att ge en bild av de samhällsekonomiska och demografiska förutsättningarna samt detaljhandelns storlek, struktur, utveckling och omvandling sedan början av 1990-talet. Kapitel 5-7 är mer framåtblickande och syftar till att ge en bild av de demografiska utmaningarna, framtida utmaningar och drivkrafter samt detaljhandelns framtida utveckling och storlek.
(texten är hämtad ur rapporten)