Växande hot och ökad kriminalitet riktat mot svenska företag har blivit ett allt större samhällsproblem. Svenskt Näringsliv, Företagarna samt Brottsförebyggande rådet (BRÅ) uppger att de totala kostnaderna för brottslighet riktad mot företag uppgår till cirka 100–150 miljarder kronor årligen. Enligt Svensk Handel kan åtminstone 20 miljarder av dessa hänföras brott riktade mot handelsbranscherna, jämnt fördelat på stölder och olika former av brottsförebyggande åtgärder.
Svenskt Näringsliv uppger också att detaljhandeln (dagligvaru- och sällanköpshandel) tillhör de hårdast drabbade branschen tillsammans med fastigheter (BRÅ hävdar att hotell- och restaurangbranscherna är de mest utsatta). Enligt Svensk Handel har kostnaderna mer än fördubblats under de senaste tio åren och lett till minskade investeringar, rekryteringssvårigheter och minskad kundtrygghet. Omkring 14 procent överväger att lägga ner sina företag.
Den ökande brottsligheten innebär inte bara kostnader för företagen utan medför också att förutsättningarna för samhällsbyggande och centrumbildningar minskar. Fysiska butiker är ett viktigt, t om avgörande, inslag för fungerande lokalsamhällen. Enligt tidigare forskning riskerar en negativ utveckling dessutom att spridas till angränsade områden.
I projektet fokuseras på detaljhandel och hur såväl upplevda lokala ordningsstörningar som faktisk kriminalitet påverkar lokalisering, avveckling, omlokalisering samt företagstillväxt och investeringar inom detaljhandel.
Metodologiskt planeras dels intervjuer med företrädare för detaljhandeln, dels utnyttjas unika data som polisen systematiskt samlat in för 58 kommuner i fyra län i södra Sverige 2000–2023. Dessa data kombineras med SCB:s registerdata på företag och individer. Båda databaserna finns redan tillgängliga.
Sammantaget möjliggör det unika analyser av hur upplevd tillit, säkerhet och trygghet, liksom genomförda brott, påverkar den lokala detaljhandelns förutsättningar på en finfördelad geografisk nivå (DESO). Likaså är ambitionen att identifiera s k ”tipping points”, dvs när omfattning på lokala störningar når en nivå som leder till att lokala företag avvecklas eller omlokaliseras.
Att vända en sådan process är svårt och resurskrävande men åtgärder baserade på tidiga indikationer förväntas öka möjligheterna. En sådan analys förefaller inte ha genomförts tidigare.
Hypotesen är således att ordningsstörningar, trakasserier och upplevd osäkerhet redan i ett tidigt skede signalerar att den framtida faktiska brottsligheten kan tillta och bli grövre (”broken windows”-hypotesen). En sådan utveckling riskerar att följas av normförskjutningar, minskande resurser och otillräcklighet hos offentliga aktörer på kommunal nivå, urholkade lokala centrumbildningar med färre företag och en tilltagande brottslighet.
Utveckling riskerar att bli stigberoende (path dependent) där en negativ spiral etableras som ytterligare förvärrar den lokala situationen.
Projektet kopplar till redan pågående forskning kring dessa frågor finansierat av Kampradstiftelsen. Det projektet är dock avgränsat till företagande i tidiga skeden, dvs den entreprenöriella dynamiken.
Under arbetets gång har det framgått att detaljhandelns närvaro i mindre samhällen och lokala centrumbildningar spelar en avgörande roll för att skapa fungerande och attraktiva miljöer. Projektet söker därför medel för att komplettera det pågående projektet (som avslutas 2027) med en studie som fokuserar på detaljhandel.
Under projektets gång kommer det vara en kontinuerlig dialog med samarbetspartners som består av representanter från detaljhandeln, kommuner och andra discipliner, främst kriminologi.
Projektet syftar tydliga och konkreta policyförslag vilka kommer gagna företag inom detaljhandeln. Stor vikt läggs också vid att kommunicera resultaten till relevanta målgrupper.
Entreprenörskapsforum har en lång erfarenhet av att förmedla policy relevant forskning till beslutsfattare inom såväl politiken som offentlig sektor.