Frågan om hur handel påverkar trygghet och brottslighet är central både för stadsutveckling och människors vardag. Särskilt stora handelsaktörer påverkar hur människor rör sig, var de vistas och hur offentliga platser används. De kan bidra till ökad trygghet genom liv och rörelse, arbetstillfällen och närvaro av personal. Men stora handlare kan också skapa miljöer som upplevs som otrygga, till exempel genom stora parkeringsytor, låg synlighet och begränsad informell övervakning.
Trots handelns stora potentiella betydelse för lokala miljöer saknas kunskap om vad som avgör när stora handelsaktörer bidrar till trygghet och när de i stället riskerar att öka brottslighet och otrygghet. Genom att kombinera registerdata och enkätdata analyserar projektet de underliggande mekanismerna som förklarar dessa skillnader i svenska områden 2005–2025. Särskilt viktigt är att förstå varför samma typ av etablering kan få olika brotts- och trygghetskonsekvenser i olika områden.
Projektet utgår från tre centrala mekanismer. För det första kan stora handelsaktörer förändra tillgången till potentiella brottsmål, exempelvis genom ökad genomströmning av människor och varor. För det andra kan stora handlare inverka på graden av övervakning, både genom personal och teknik, men också genom att påverka hur miljön utformas och i vilken utsträckning människor spontant håller uppsikt över varandra. För det tredje kan de skapa arbetstillfällen och påverka lokala företagsstrukturer, vilket spelar roll för alternativkostnaden för att begå brott.
Handel påverkar alltså inte bara brott direkt, utan också indirekt genom att stärka lokala ekonomiska möjligheter och sociala strukturer. Genom att analysera de tre mekanismerna tillsammans ger projektet en mer heltäckande bild än tidigare studier, som oftast bara fokuserat på enskilda aspekter av handelns brotts- och trygghetseffekter, och mycket sällan tittat på stora handelsaktörer.
En central del av projektet är att analysera varför effekterna av stora handelsförändringar skiljer sig mellan olika områden. Samma typ av etablering kan få olika konsekvenser beroende på exempelvis ett områdes utbildningsnivå, arbetsmarknadsläge och företagsdynamik. Projektet undersöker hur sådana faktorer samverkar med handelns effekter och bidrar till att förklara variationer i faktisk brottslighet och upplevd trygghet. Det gör det möjligt att identifiera under vilka förutsättningar handel fungerar som en trygghetsskapande kraft, och när brottslighet och otrygghet i stället ökar.
För att besvara frågeställningarna använder de detaljerade svenska registerdata över företag, sysselsättning och brottslighet, kombinerat med enkätdata om upplevd trygghet. Genom att studera vad som händer i områden där stora handelsaktörer etableras eller lägger ned sin verksamhet, och jämföra med relevanta kontrollgrupper där ingen sådan förändring sker, kan projektet identifiera orsakssamband. Det innebär att de kan säga något om vad som faktiskt orsakar förändringar i brottslighet – inte bara vad som hänger ihop.
Projektet genomförs i nära dialog med handelsaktörer och säkerställer praktikrelevant fokus genom att ta fram enkäten i samarbete med handlare. Ett viktigt mål är också att identifiera goda exempel: vad krävs för att stora handelsaktörer ska bli trygghetsskapare, och hur kan sådana effekter stärkas genom utformning, organisering och samverkan? På så vis bidrar projektet med konkreta rekommendationer för hur handelsmiljöer kan planeras och utvecklas.
Genom att kombinera ekonomisk och kriminologisk teori med nya data och metoder bidrar projektet med kunskap om hur stora handelsaktörer påverkar lokal trygghet och brottslighet. Resultaten är direkt relevanta för beslutsfattare, kommuner och näringsliv, och kan användas för att utforma handelsmiljöer som främjar både ekonomisk utveckling och trygghet. På längre sikt kan projektet därmed bidra till mer livskraftiga och trygga städer och handelsplatser.