Forskningsprojekt
Start » Forskning och utveckling » Forskningsprojekt » Handelns strukturomvandling » Detaljhandelns förändrade geografi

Maila sidan

Ditt namn (obligatorisk)

Din epost (obligatorisk)

Vart ska det mailas? (obligatorisk)

Ämne

Ditt meddelande

Detaljhandelns förändrade geografi

Svensken i gemen har fått längre avstånd till flertalet typer av handel, trots att befolkningen uppvisar tendenser till geografisk koncentration och trots att antalet butiker har blivit fler. Det beror på att handeln samtidigt har omlokaliserats.

Mest iögonfallande är nog utbyggnaden av köpcentra i externa lägen. Den innebär visserligen att tätorternas stadskärnor och traditionella centrum kompletteras med fler butikskoncentrationer och innebär knappast i sig själv att avstånden har blivit längre, men den sammanfaller med andra förändringar i detaljhandelns lokaliseringsmönster.

Trots tillkomsten av externa köpcentrum är, den sedan länge etablerade, handeln i stadskärnorna vid god vigör. Dess inriktning har visserligen förändrats genom att små specialiserade butiker inom vissa branscher har flyttat fram sina positioner samtidigt som annan handel har försvunnit, men som regel erbjuder stadskärnorna både fler butiker och en större branschbredd än alternativen i tätortens utkanter.

En viktig förklaring till de ökade avstånden hittar man istället om man sätter fokus på den mer subtila förändring som har inneburit att många butiker, som för några decennier sedan fanns spridda här och där i de tätbefolkade bostadskvarter som omger centrum, har försvunnit. Den omflyttning av butiker som har gagnat externa lokaliseringar drabbar alltså främst spridda adresser utanför stadskärnan. Det glesa lokaliseringsmönster som dessa butiker hade innebär att förändringen för en vanlig flanör kan framstå som om en enstaka butik stänger eller flyttar, men våra data avslöjar ett systematiskt mönster.

En annan förändring, som i varje enskilt fall också kan framstå som ett undantag, är en nyetablering av små specialiserade butiker i spridda lägen på landsbygden. Den står i skarp kontrast mot den regionala huvudtendensen för detaljhandelns omlokalisering som innebär att butiker omfördelas från mindre orter till de största. Denna geografiska koncentration dränerar butiksutbudet på många mindre orter med följd att många av dem mister sin funktion som handelsplatser.

Ibland antas butikernas nya lokaliseringar i tätorternas utkanter förorsaka kräftgången på andra platser. Logiskt sett skulle det emellertid lika gärna kunna vara tvärtom, men som framgått finns också fler framgångsrika lokaliseringar. Bilden är med andra ord mer komplicerad. Att olika typer av förändringar sammanfaller i tid behöver heller inte nödvändigtvis innebära att det alls finns orsakssamband och våra analyser reser frågetecken för en sådan tolkning.

Omfördelningen av handel från Sveriges små orter till större platser noterades exempelvis redan under mellankrigstiden, många decennier innan några externa köpcentrum etablerades. Etablering av externa köpcentrum i närheten av en mindre ort ger heller inget utslag när vi undersöker vilka faktorer som bidrar till att en del mindre orter har mist sin handelsfunktion (låt vara att underlaget är litet). Däremot har det betydelse om det finns genomfartstrafik, om avståndet till en större ort är långt och hur stort ortens befolkningsunderlag är.

Man kan också notera att utglesningen av de butiker som har legat centrumnära, men utanför den rumsliga koncentration av handel som finns i stadskärnan, äger rum i både tätorter med och utan externa köpcentrum. Detsamma gäller utflyttningen av sällanköpshandel till ytterområdena. (I det senare fallet uppstår enstaka butiker istället för hela köpcentrum.) Den internationella litteraturen på området ger också en bild av att externhandelns expansion försiggår både i länder med restriktiv och liberal planeringslagstiftning.

Externhandeln förefaller med andra ord att vara svårtämjd och dess segertåg mer allmängiltigt, än man skulle kunna vänta sig utifrån den enkla tolkningen. Styrkan i förändringarna illustreras också av den motspänstighet som kännetecknar döende handelsorter. Tillbakagåendet sker ingalunda lättvindigt, utan kantas av ett stor ombyte av butiker enligt mönstret ”en öppnar, men två slår igen” och av korta överlevnadstider för de nyöppnade.

Sammanfattningsvis ger detta skäl att tolka de tendenser till omlokalisering av detaljhandel som symptom på mer grundläggande förändringar av förutsättningarna för befolkningens varuförsörjning, snarare än som orsaker i sig. På en regional nivå har Sveriges befolkning koncentrerats geografiskt alltsedan 1930-talet. Mot den bakgrunden framstår detaljhandelns regionala koncentration som logisk. Handelns behov av större kundunderlag och den ökade rörligheten som framför allt den framväxande bilismen har möjliggjort slår dubbelt mot butiker som primärt har servat sitt grannskap (måhända i kvartersstaden utanför stadskärnan). Det gagnar priskonkurrerande butiker inriktade på bilburna kunder (kanske oftast externa etableringar), men öppnar också möjligheter för nischade butiker (t ex på landsbygden). Stadskärnan befinner sig härvidlag i ett slags mellanläge.

/…/

(sammanfattningen är hämtad ut rapporten)

Projekttitel: Detaljhandelns förändrade geografi

Syftet med projektet är att ta fram kunskap som kan ligga till grund för att bedöma risker och möjligheter för olika platsers utveckling som handelsorter.

Jan Amcoff,

Projektledare: Jan Amcoff, docent i kulturgeografi, Uppsala Universitet

Övriga projektdeltagare: John Östh, doktor i kulturgeografi, Uppsala Universitet

Prenumerera på nyhetsbrev