Handelns utvecklingsråd

Maila sidan

Ditt namn (obligatorisk)

Din epost (obligatorisk)

Vart ska det mailas? (obligatorisk)

Ämne

Ditt meddelande

Utseendekrav på butikspersonal

Filosofie doktor Henrietta Huzell kommer att undersöka handelsanställdas upplevelser av eventuella krav och önskemål på utseende som svenska handelsarbetsgivare har.

Studien är en fördjupning av ett tidigare forskningsprojekt där förekomst och utbredning av estetiska krav kartlades. Den studien visade sammantaget att krav på estetisk framtoning ställs hos majoriteten av de undersökta företagen. Inom den privata tjänstesektorn ansåg 59 procent av arbetsgivarna att personalens utseende är viktigt eller mycket viktigt. I detaljhandeln framhålls utseendefrågor som mer viktiga jämfört med andra branscher. 77 procent av arbetsgivarna uppgav att utseendefrågor är viktiga eller mycket viktiga. Motsvarande siffra för partihandeln var 49 procent.

Estetisk kompetens är en arbetsmiljöfråga

Henrietta Huzell menar att det behövs fördjupad forskning kring hur man konstruerar organisationer med bra arbetsvillkor där estetiska krav på arbetstagarna är en väsentlig komponent.

– Det är en relevant arbetsmiljöfråga – det behövs forskning kring hur arbetstagarna upplever arbetsgivarkrav kring tatueringar, piercing, rökning med mera, framhåller Henrietta Huzell.

Med utgångspunkt i tidigare forskning, kring vilka estetiska krav arbetsgivarna ställer på arbetstagarna, planerar hon att intervjua knappt hundra arbetstagare och ett par företrädare för arbetsgivarsidan för se att frågeställningarna i rekryteringssituationerna överensstämmer.

Att som anställd eller arbetssökande veta hur man ska se ut och tala, delar av det man menar med att ha estetisk kompetens, kan betraktas som en tillgång som är möjlig att inneha och utnyttja.

Denna personliga resurs kan bli en tillgång för arbetsgivare som ger ekonomiska fördelar. Många arbetsgivare uppger att estetiskt tilltalande anställda inte enbart bidrar till att skapa en positiv yttre profil för företag, liknande en påkostad inredning, utan också i det direkta kundmötet kan bidra till att ge företaget ökade intäkter. Henrietta Huzell har en försiktig arbetshypotes där hon tror att arbetstagarna i rekryteringssituationen internaliserar arbetsgivarnas krav och önskemål, delvis gör dem till sina egna och accepterar dem, i hög utsträckning. Men att de senare som anställda sannolikt är mer benägna att rucka på reglerna.

– Vi vet från undersökningar från skolor med skoluniform att eleverna modifierar sina kläder för att framhäva sin individualitet och att de emellanåt gör det ganska drastiskt. Vi tror att något liknande sannolikt skulle kunna vara fallet i detaljhandeln menar Henrietta Huzell.

– Vi vet också att på arbetsplatser med strikta klädpolicyregler så blir accessoarer, smycken och klockor viktiga attribut för att demonstrera individualitet.

Prenumerera på nyhetsbrev