Forskningsprojekt
Start » Forskning och utveckling » Forskningsprojekt » Hållbar butik » Klimatmärkt livsmedelsbutik

Maila sidan

Ditt namn (obligatorisk)

Din epost (obligatorisk)

Vart ska det mailas? (obligatorisk)

Ämne

Ditt meddelande

Stimulera kunderna till klimatsmarta matinköp i butik

Vår livsmedelskonsumtion står för ungefär en fjärdedel av de totala växthusutsläppen så det finns en hel del att vinna på att göra klimatsmarta val när vi handlar mat. Konsumenterna har ett ansvar för att göra bra val, men det är även viktigt att butikerna hjälper till och skapar förutsättningar för klimatsmart livsmedelskonsumtion.

Matens klimat- och miljöpåverkan

Maten vi konsumerar, både den vi äter och den vi slänger, står för en betydande klimatpåverkan. Fossila bränslen används till: transporter i olika delar av leveranskedjan, energi för exempelvis uppvärmning, traktorer i jordbruket och tillverkning av vissa typer av gödsel för odling.

Inom jordbruket är det växthusgaserna metan och lustgas som bidrar mest till klimatpåverkan. Metan bildas i idisslarnas magar när de bryter ned cellulosan i fodret. Lustgas bildas i jorden genom biologiska processer och ökar med mängden kväve som tillförs marken i form av mineralgödsel, växtrester och stallgödsel.

Konsumtionen av livsmedel leder också till indirekta utsläpp av växthusgaser genom att ökad efterfrågan på jordbruksmark leder till avskogning. Det är främst skogsområden i Sydamerika och Asien som huggs ned och omvandlas till odlings- och betesmark.

Forskarna i projektet hade inledningsvis tänkt studera enbart klimatpåverkan, men valde att även ta med andra faktorer som påverkar miljön (såsom övergödning, försurning och minskad biologisk mångfald) eftersom de insåg att de olika miljömålen ibland kan stå i konflikt med varandra.

Olika livsmedel påverkar olika mycket

För att beräkna klimatpåverkan från olika livsmedel använde forskarna i projektet så kallad livscykelanalys. I den metoden tas utsläppen från alla led i produktens framställning med i beräkningarna; utsläpp som sker på gården, i förädlingen av livsmedlet, från förpackningar, från lagring och från transporter av livsmedlet. De samlade utsläppen fördelas sedan på de produkter som produceras så att man får ett mått på klimatpåverkan i mängd utsläppt koldioxid per kilogram färdig produkt. Livscykelanalys är en komplex metod, men ger mycket värdefull kunskap. Utifrån olika livscykelanalyser har en lista tagits fram med livsmedels klimatpåverkan.

Generellt ger produktion av kött och andra animaliska produkter upphov till större växthusgasutsläpp än produktion av vegetabiliska livsmedel, eftersom det går åt mycket foder att producera kött vilket kräver att mycket mark odlas som ger utsläpp av lustgas från marken och koldioxid från energianvändning. För djur som idisslar, som kor och får, tillkommer också metan från deras fodersmältning.

Mycket kan göras för att minska miljöpåverkan från köttproduktionen. Men faktum kvarstår att den största delen av energin som ges till djuret i form av foder går förlorad som värme i djurets ämnesomsättning.

För alla livsmedel gäller att en stor del av utsläppen sker inom jordbruket. När det gäller kött från idisslare består klimatpåverkan nästan helt av utsläpp som sker på gården. Resterande led i kedjan, såsom förpackningar och transporter, bidrar endast med några få procent av idisslarköttets klimatpåverkan; även om köttet transporteras lång väg, till exempel ända från Brasilien. Även för andra animaliska livsmedel, exempelvis kyckling, gris, ost och ägg, dominerar utsläppen från jordbruket det totala klimatavtrycket.

När det gäller vegetabiliska livsmedel, såsom till exempel spannmål, baljväxter, frukt och grönsaker, står utsläppen från jordbruket för en procentuellt mindre andel av livsmedlets totala klimatavtryck. Det beror på att utsläppen från själva produktionen är betydligt lägre för vegetabiliska livsmedel än från animaliska livsmedel.

Åtgärder för att minska klimatpåverkan från maten vi äter

Klimatpåverkan i livsmedelskedjan kan minskas genom olika produktionsförbättringar, men alltmer forskning visar att det inte räcker för att klimatmålen ska nås. Även konsumtionsmönstren; vad som konsumeras och hur vi handlar, förvarar och tillagar mat måste förändras.

Myndigheter och organisationer är relativt eniga när det gäller vad vi ska göra för att minska klimatpåverkan. De vanligaste råden är att äta mer vegetariskt, äta mindre kött, minska svinnet, välja frukt och grönt enligt säsong, äta mer grövre grönsaker, äta mer ekologiskt samt välja miljömärkt fisk. Andra vanliga råd är att äta mer närproducerat och att planera inköpsresorna. Enligt forskarna är alla dessa råd bra, men det saknas en rangordning och förståelse för vad som gör mest skillnad.

Konsumentundersökningar visar att konsumenterna är oroliga för klimatförändringarna men kopplingen till förändrade matvanor är svag. Majoritetenav konsumenterna tror att transporter och förpackningar är de största klimatbovarna och därför finns en risk att konsumenter prioriterar fel bland åtgärderna att minska klimatpåverkan från maten.

Den viktigaste åtgärden för att reducera matens klimatpåverkan är att minska konsumtionen av animaliska produkter och ersätta dessa med vegetabiliska alternativ. Forskarna utgick från åtgärderna i prioriteringsordning och undersökte hur butiker i en rad olika länder informerade konsumenterna om klimatsmarta val. De budskap man fann handlade mest om säsong, svinn och hälsa och var inte direkt kopplade till klimatfrågan. Ekologiska produkter visades ofta fram som bättre för klimatet, men den viktigaste – åtgärden att minska på köttet – belystes inte.

Åtgärd och prioritet

  • Minska mängden kött och mejeriprodukter: Hög
  • Ät inte mer än vad som behövs för att upprätthålla en hälsosam vikt: Hög
  • Kasta inte mat och ta hand om oundvikligt svinn, acceptera olika kvaliteter och acceptera att utbudet varierar: Medium*
  • Ät grova grönsaker som odlas på fält i säsong: Medium
  • Ät mindre mängd tomma kalorier, såsom alkohol, te, kaffe, choklad, flaskvatten: Medium
  • Tillaga och förvara mat på ett energieffektivt sätt och laga flera portioner samtidigt: Medium
  • Gå till fots till butiken eller handla på internet: Låg
* Bör eventuellt ha hög prioritet som ett led i att minska svinnet som påverkar klimatet negativt.
Åtgärder för minskad klimatpåverkan föreslagna av Garnett (2011).

Stöd till konsumenten i butik

Att välja klimatsmart är komplext och svårt för de flesta konsumenter så det finns anledning för butikerna att hjälpa konsumenterna att göra bra val. Det finns flera sätt att påverka konsumenterna att handla mer klimatsmart. Forskarna lyfter i sin forskning fram några viktiga åtgärder som bör prioriteras:

Gör det enkelt att välja och laga vegetariskt
Utöka sortimentet med vegetariska alternativ till olika målgrupper; vegetarianer, ”flexitarianer”, de som vill minska lite, matlagningsintresserade och de som vill köpa färdigrätter med mera.

Se över köttsortimentet och utöka kategorin med bättre köttalternativ
Lyft fram de klimatsmartare köttalternativen och ge de sämre alternativen sämre exponering och placering i butik. Använd inte kött som lockvara och var försiktig med förpackningsstorlekar och erbjudanden som stimulerar försäljning av en ökad mängd.

Använd ekologiskt, säsong och hälsa som indirekta klimatbudskap
Öka försäljningen av grönsaker i förhållande till kött- och mejeriprodukter.

Forskarna har även tagit fram Köttguiden, en vägledning som rangordnar olika proteinkällor (såväl animaliska som vegetabiliska) i förhållande till klimat, biologisk mångfald, kemiska bekämpningsmedel samt djurskydd och bete på tre olika nivåer (grönt, gult och rött). Denna guide kan användas dels av butikspersonalen, dels av specialintresserade konsumenter för att förstå komplexiteten i klimat- och miljöpåverkan och för att kunna göra informerade val.

Kort om studien

I projektet Klimatmärkt livsmedelsbutik har forskarna studerat hur handeln kan bidra till minskad klimatpåverkan genom att underlätta konsumentens val genom att ställa frågan: Vad kan handeln göra för att stimulera konsumenter att göra mer klimatsmarta matval? Projektet har genomförts i samarbete med Coop och Naturskyddsföreningen.

Forskarna har förutom livsmedelsproduktionens klimatpåverkan tagit upp andra miljöfrågor eftersom det kan finnas risker med att bara fokusera på klimatet om de åtgärderna försämrar på andra plan.

I projektet har dels livscykelanalyser av olika livsmedels klimatpåverkan tagits fram och rangordnats, dels har konsumenter tillfrågats om hur de ser på livsmedel och klimatpåverkan, dels har olika åtgärder för att stimulera konsumenter i butik att handla mer klimatsmart testats.


FormasProjekt finansierat av Formas inom ramen för forskningssatsningen Hållbar butik som gjordes i samarbete med Formas.

Projekttitel: Klimatmärkt livsmedelsbutik – handelns möjligheter att stimulera till klimatsmarta livsmedelsval och dess konsekvenser för utsläppsminskningar och lönsamhet

Nyckelord: Hållbarhet, livsmedel, klimat, konsument, märkning

Lena Ekelund Axelson,

Projektledare: Lena Ekelund Axelson, professor Sveriges lantbruksuniversitet

Övriga projektdeltagare: Elin Röös, forskare; Erik Hunter, universitetslektor; Sara Spendrup, doktorand och Heléne Tjärnemo, forskare, Sveriges lantbruksuniversitet

Prenumerera på nyhetsbrev