Handelns utvecklingsråd

Maila sidan

Ditt namn (obligatorisk)

Din epost (obligatorisk)

Vart ska det mailas? (obligatorisk)

Ämne

Ditt meddelande

Anpassning i försörjningskedjan

Lågprishandeln har under de senaste åren varit mycket framgångsrik genom att köpa in stora varuvolymer till pressade priser och sälja billigt till kunder. Nackdelen med den strategin är att man inte kan anpassa varuutbudet till snabba förändringar i efterfrågan.

Ett nystartat forskningsprojekt, Ökad flexibilitet i försörjningskedjor med postponement, ska undersöka hur, när och var i försörjningskedjan anpassningen till efterfrågan sker. Forskarna kommer också att studera hur lågprishandeln med sina stora inköpsvolymer kan bli mer flexibel.

Projektet leds av professor Susanne Hertz vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping.

– Antingen köper man in stora volymer billigt på spekulation, och hoppas att priset ska locka kunder att köpa. Eller också arbetar man men senareläggning och har en flexibel varuförsörjning som snabbt går att anpassa efter förändringar i kundernas efterfrågan, säger ek dr Helgi Valur-Fridriksson, forskare vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping, som också ingår i projektet. Vi vill se var i logistikkedjan som den ena strategin går över i den andra.

Projektet kommer att titta närmare på lågprisaktörer i såväl dagligvaruhandel som sällanköp. Företagens logistikkedjor ska kartläggas: butiker, transportörer, leverantörer tredjepartslogistikföretag. Forskarna ska identifiera vilka varor som köps med spekulation och vilka varor köps med en senareläggningsstrategi.

Intressant blandning

– Även om du köper stora partier på spekulation, måste du ändå komplettera med inköp från närmare håll för att möta kundernas förändrade behov. Dessutom har priserna på korta serier närmats sig bulkköpspriserna, vilket gör en blandning av strategierna mer intressant, även för lågprisaktörer.

Att forskarna intresserat sig för just det här ämnet har flera orsaker. Dels är det relativt outforskat.

Inte låst vid en teori

– Det finns nästan inga modeller för hur det här går till, och det är ett gap i teoribildningen, säger Helgi Valur-Fridriksson.

Därför inleder forskarna arbetet relativt förutsättningslöst.
– Vi räknar med att intervjuerna ska visa oss vilka teorier som är relevanta.

Forskarna tror också att ökad förståelse för samspelet mellan dessa båda strategier kan öka lönsamheten för lågprishandeln, men också förändra synen på utländska lågprisaktörer i Sverige.

– Många har sett utländska lågprisaktörer som hot. Men en ökad senareläggningsstrategi gynnar svenska leverantörer och stärker hemmamarknaden.

Prenumerera på nyhetsbrev