Forskningsprojekt

Maila sidan

Ditt namn (obligatorisk)

Din epost (obligatorisk)

Vart ska det mailas? (obligatorisk)

Ämne

Ditt meddelande

Logistik i svensk handel

Detaljhandeln har genomgått en stor utveckling. Från en traditionell roll som en sälj och distributionskanal för varuproducenter, har handeln axlat en betydlig mer aktiv roll i försörjningskedjan. Varuproducenters konsolidering och omstrukturering har i många fall föregått denna utveckling.

Handeln har utvecklats från att framförallt agerat lokalt med att förse konsumenter med varor till att ha konsoliderats i kedjebildningar och stora internationella företag. Drivkrafter i termer av ökad internationalisering och konsolidering gör att handelsföretag tar nya roller i försörjningskedjan och behöver skaffa sig nya förmågor och kompetenser.

I internationaliseringens fotspår ingår att konkurrensen hårdnar på alla områden, även inom segment som tidigare inte var konkurrensutsatta. Det innebär i sin tur att marginalerna genom hela marknadskanalen pressas betydligt mer än förut, och kravet på kostnadseffektivitet ökar i alla verksamheter. De branscher eller områden som tidigare kunde drivas på traditionsenligt sätt ifrågasätts och utmanas.

Utifrån ett logistikperspektiv innebär förändringarna ofta att logistiken får en ökad betydelse för företagen. Från att ha sett logistik som enbart en transportfråga, blir logistiken en viktig källa för företagets lönsamhet och tillväxt. Logistiken är ett sätt att leverera högre kundvärde genom hög leveransservice och produkttillgänglighet, men den har även rollen som motor för tillväxt genom att hämta hem synergier i företagsförvärv och på så sätt leverera ett högt aktieägarvärde. Ett vanligt exempel på den ökade betydelsen av logistik är den europeiska dagligvarubranschen. Lågpriskedjor som Lidl och Aldi expanderar sin verksamhet i flera länder, med bl. a. en kostnadseffektiv logistik som grund. Samtidigt imponerar stora kedjeföretag som Tesco på marknaden med en mycket hög konkurrenskraft baserat på logistiken. Detta möjliggörs med en affärsmodell som är uppbyggd kring att skapa effektivitet genom hela försörjningskedjan, s.k. Supply Chain Management (SCM).

Trots att det är uppenbart att handelsföretag är en ytterst heterogen grupp av företag fullt med skillnader, betraktas svensk handel logistikmässigt och affärsmodellmässigt ofta som likformig oavsett bransch. Olika branscher har olika affärsmässiga och logistiska förutsättningar avseende distribution och partihandel och de har kommit olika långt i sin logistikutveckling. Det är också stor skillnad i hur internationell branschen är och därmed hur stor konkurrensen är. Utformningen av ett modernt logistiksystem påverkas av en rad olika faktorer som är olika beroende på typ av produkt och bransch.

/…/ skillnader i förutsättningarna för logistiken och dess utformning indikerar ett behov av att analysera olika typer av företag i olika branscher, där såväl förutsättningar som villkor för effektiv logistik kartläggs och analyseras. Det indikerar också behovet av en kvalitativ värdering av hur svenska företag står sig i en internationell jämförelse avseende logistikutveckling.

(exten är hämtad ur rapporten Logistik i svensk handel).

Projekttitel: Handelns logistik - en branschstudie

Handeln har utvecklats från att framförallt agerat lokalt med att förse konsumenter med varor till att ha konsoliderats i kedjebildningar och stora internationella företag. Utifrån ett logistikperspektiv innebär förändringarna ofta att logistiken får en ökad betydelse för företagen. Från att ha sett logistik som enbart en transportfråga, blir logistiken en viktig källa för företagets lönsamhet och tillväxt.

Mats Abrahamsson,

Projektledare: Mats Abrahamsson, professor, Linköpings Tekniska Högskola

Övriga projektdeltagare: Jakob Rehme och Erik Sandberg, Linköpings Tekniska Högskola

Prenumerera på nyhetsbrev