Karriärutveckling inom detaljhandeln – lika möjligheter till rörlighet och utveckling för kvinnor och män?

I detaljhandeln handlar karriär inte bara om att klättra i hierarkin och stiga i graderna utan karriärvägarna inom handeln kan beskrivas som gränsöverskridande. En grupp forskare i Skövde har studerat karriärutveckling i detaljhandeln närmare.

Rapportsammanfattning

Karriärvägar i detaljhandeln - Sammanfattning

Handelsrådet. Nr 2016:3.

karriarvagar-illDetaljhandeln är en viktig arbetsgivare och sysselsätter cirka 250 000 personer i Sverige. Detaljhandeln är också en mycket diversifierad bransch med allt från små enmansföretag till stora globala kedjor med tusentals anställda. Att arbeta i handeln är kanske inte främst förknippat med att göra karriär i traditionell mening genom att jobba sig upp i hierarkin.

Tidigare forskning har dock visat att personer som arbetar i detaljhandeln i Sverige trivs mycket bra med sina jobb i motsats till vad den internationella forskningen i andra länder visar. Dessa resultat föranledde forskarna att intressera sig för karriär och karriärvägar inom detaljhandeln i Sverige.

Drivkrafter för karriär

Det är vanligast att anställda inom detaljhandeln drivs av faktorer i sitt arbetsliv som är motsatt mot det som utgör incitament för att göra karriär i traditionell mening (klättra i positioner). De viktigaste drivkrafterna är anställningstrygghet, möjlighet att kombinera arbetet med familjeliv/andra intressen samt möjlighet att arbeta där man bor. Detta kan delvis förklara att det finns ett begränsat intresse för att bli chef inom detaljhandeln – de viktigaste drivkrafterna för karriär inom detaljhandeln verkar istället rakt emot en traditionell chefskarriär. Anställningstrygghet är den enskilt viktigaste karriärfaktorn för medarbetare inom detaljhandeln. Anställningstrygghet är dock inget som branschen förknippas med i dagsläget.

Karriär i detaljhandeln innebär i hög grad en gränsöverskridande karriär (boundaryless career). Den är varken begränsad till en organisation, en yrkesroll eller enbart klättring uppåt i en organisationshierarki. Medarbetare och chefer inom handeln rör sig relativt enkelt mellan olika organisationer inom samma område i detaljhandeln, mellan olika områden inom detaljhandeln samt in och ut ur detaljhandeln som bransch i sina karriärer.

Beskrivningen av detaljhandeln som en genomgångsbransch har hittills varit en negativ etikett, men det skulle även kunna anammas som något positivt. En positiv vändning av detta kan vara att fokusera på de viktiga erfarenheter medarbetare i detaljhandeln tar med sig in i framtida arbeten.

I modellen nedan visas synen på karriär som gränsöverskridande, alltså att individerna inte jobbar upp sig inom en och samma organisation och mot allt högre titlar utan i hög grad byter mellan olika arbetsplatser inom och utom handelsbranscher för att uppnå sina mål. Karriärankare är individens syn på vad som är viktigt i arbetslivet och definierar vilken typ av karriär individen eftersträvar.

2016-3-modell-for-karriarutveckling

Små skillnader i drivkrafter mellan män och kvinnor

Kön är en svagt särskiljande variabel när det gäller karriär inom detaljhandeln. Det finns vissa statistiskt säkerställda skillnader mellan män och kvinnor, men skillnaderna är ändå relativt små. Den större andelen män på chefspositioner, trots att kvinnor är i klar majoritet inom detaljhandeln, kan inte förklaras med skillnader mellan män och kvinnor i vilja att bli chef eller tro på den egna förmågan. Istället behöver förklaringen sökas i mer indirekta faktorer såsom förväntningar på chefsrollen som den ser ut idag.

Det finns problematiska löneskillnader inom detaljhandeln, till kvinnornas nackdel. Ju fler olikheter det finns i arbetsuppgifterna (specialiseringsgrad, delbranscher, chefsuppgifter) desto större är löneskillnaderna mellan kvinnor och män.

På lägre chefsnivåer (butikschef motsvarande) ökar andelen kvinnor stabilt och relativt snabbt. Däremot på direktörsnivå går det mer än tio män på varje kvinna, och det finns få tecken som tyder på att detta håller på att jämnas ut.

Vidgat karriärbegrepp

Det finns faktorer som indikerar att det finns behov av ett vidgat karriärbegrepp inom detaljhandeln. Högt upp bland drivkrafter kommer att få arbeta med något som stämmer överens med ens personliga värderingar samt ett arbete som innebär att få ge service till andra. Tidigare studier har visat att detaljhandelsanställda i Sverige trivs mycket bra, trots att deras möjligheter till karriär i traditionell mening är begränsad.

Att få arbeta i enlighet med sina personliga värderingar ses som moraliska incitament (i jämförelse med rent monetära incitament) och är någonting som skulle kunna inrymmas i ett vidgat karriärbegrepp. Att i högre grad få arbeta i enlighet med sina personliga värderingar och att i högre grad kunna ge service till andra är en utveckling inom arbetet som kan ske helt frikopplat från att byta position.

Rapportsammanfattning

Karriärvägar i detaljhandeln - Sammanfattning

Handelsrådet. Nr 2016:3.

Projekttitel

Karriärutveckling inom detaljhandeln – lika möjligheter till rörlighet och utveckling för kvinnor och män?

Utlysning

Arbetsplats, hälsa och individ i handeln + öppen kategori 2013

Projektledare

Thomas Andersson,

Högskolan i Skövde

Övriga projektdeltagare

Ali Kazemi, professor, och Mikael Wickelgren, lektor

Högskolan i Skövde

Syftet med studien är att beskriva och förklara karriär inom detaljhandeln i Sverige generellt, men även att mer specifikt beskriva eventuella skillnader för män och kvinnor med avseende på karriär. Forskarna har använt sig av en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod i studien. Studien som helhet består därför av tre olika delar, som kompletterar och berikar varandra. De tre olika delarna består av två kvantitativa och en kvalitativ datainsamling enligt följande: 1) sammanställning av sekundärdata: kvantifierade av existerande uppgifter om karriär och rörlighet, 2) kompletterande kvantitativt orienterad enkätundersökning med insamling av primärdata samt 3) fördjupande datainsamling av mer kvalitativt slag med hjälp av intervjuer.