Aktivitet
Start » Aktiviteter » Matsvinn – en utmaning för handeln

Maila sidan

Ditt namn (obligatorisk)

Din epost (obligatorisk)

Vart ska det mailas? (obligatorisk)

Ämne

Ditt meddelande

Matsvinn – en utmaning för handeln

Minskat matsvinn från livsmedelsbutiker

2013-10-25

Att det slängs mycket mat är ett betydande miljöproblem i dagens samhälle. En del av denna mat kasseras i butikerna och det studeras i ett projekt på Sveriges Lantbruksuniversitet.

Forskarna ställde frågorna; vad slängs, varför slängs det och hur kan vi minska det som slängs?

Mat slängs innan den når butikshyllorna

– Vi upptäckte att en stor del av svinnet sker redan innan varorna hamnar i butiken för försäljning, berättade Ingrid Strid, från Sveriges lantbruksuniversitet, projektledare för forskningsprojektet ”Minskat matsvinn i livsmedelsbutiker”, inom ramen för Handelns Utvecklingsråds och Formas utlysning ”Hållbar butik”, på ett frukostseminarium i slutet av oktober.

Det är det så kallade krediteringssvinnet, som leverantörerna står för kostnadsmässigt och som sorteras bort och slängs direkt när de levereras, som helt dominerar mängden svinn. De kasserade varorna kastas bland butikens eget avfall. Frukt och grönt slängs i överlägset störst utsträckning och kostar även butikerna mest.

– Men om man räknar om svinnet till koldioxidekvivalenter så ökar köttets påverkan dramatiskt, och den främsta boven i det dramat är nötköttet, sa Ingrid. Frukt och grönt ligger dock fortfarande i topp bland de undersökta avdelningarna.

Bland frukt och grönt är tomat, paprika och banan det som bidrar mest till klimatpåverkan och på köttavdelningen är det köttfärs som dominerar, och bland mejerivaror sticker grädde ut. Detta är alltså några produkter butikerna bör titta lite extra på.

Butikerna är inte värst, men en viktig pusselbit

I projektet som har pågått sedan 2010 har forskarna studerat sex stycken Willysbutiker, genom att analysera det registrerade butikssvinnet och leverantörens krediteringsdata. Resultaten visar bland annat att svinnet i genomsnitt för butikerna i studien var 85 ton om krediteringssvinnet á 59 ton räknas in.

– Med detta som utgångsvärde har jag uppskattat, med hjälp av butikernas omsättning och kedjans marknadsandel, att svinnet i butiksledet i Sverige kan vara i storleksordningen 125 000 ton, sa Ingrid och fortsatte: de officiella siffrorna på butikssvinn i Sverige är betydligt lägre och baseras istället på en avfallsfaktor per anställd (fastställd från plockanalyser i femton butiker).  Det skulle vara intressant att veta vilken uppskattning som ligger närmast det verkliga värdet.

Enligt Naturvårdsverkets svinndata slängs 67 000 ton i butiksledet, vilket utgör sex procent av det totala livsmedelssvinnet (jordbruk, livsmedelsindustri, butik, restaurang, skolkök och hushåll). Det led där allra mest livsmedel kasseras är i hemmen; drygt 60 procent enligt Naturvårdsverket.

Så kan avfallet minskas

Men det viktigaste av allt är ju vad som kan göras åt svinnet i butikerna. Forskargruppen på SLU har några förslag:

  • Införa ett tak för reklamationer av frukt och grönt.
  • Skänka mat till välgörenhet.
  • Öka aktiviteten i datoriserade beställningssystem.
  • Frysa ned och sälja kött på en andrahandsmarknad.
  • Införa ett stopp för kampanjer inom frukt och grönt.
  • Sälja köttfärs fryst i stället för kyld.

– Butikerna behöver ta tag i att trimma sina beställningar och samtidigt skapa värde av det svinn som ändå uppstår, avslutade Ingrid.

  • Ingrid Strid, Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala, visar siffror för matsvinnet i dagligvaruhandeln.

Prenumerera på nyhetsbrev