Aktivitet
Start » Aktiviteter » Detaljhandelsföretag och uppförandekoder

Maila sidan

Ditt namn (obligatorisk)

Din epost (obligatorisk)

Vart ska det mailas? (obligatorisk)

Ämne

Ditt meddelande

Detaljhandelsföretag och uppförandekoder

Tracing sustainable supply chains

2013-02-13

Diskussioner kring hur detaljhandelsföretagen tar ansvar för hur deras produkter tillverkas är ett aktuellt ämne och förekommer en hel del i media. Bilden är ofta negativ och företagen pekas inte sällan ut som ansvarslösa prisjägare.

– I den aktuella skandalen om lasagnerna med hästkött är det visserligen inga människor som har utsatts för dålig behandling, men upprördheten över att varumärkena inte kontrollerar sina leverantörer är stor, sa Niklas Egels-Zandén, docent, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. I en artikel i DN uttrycktes förvåning över att företagen inte hade större kontroll på sina leverantörer, men jag är inte förvånad; detaljhandelsföretagen har leverantörer i många led och det är nästintill omöjligt att kontrollera alla.

Många leverantörer att kontrollera
En av frågorna i den rapport, ”Hållbara leverantörsled: Uppförandekoder i Kina och Indonesien”, som rapportförfattarna Niklas och hans kollega Ola Bergström, professor, presenterade på ett seminarium arrangerat av Handelns Utvecklingsråd i mitten av februari var för vilka leverantörer detaljhandelsföretagen tar ansvar.

– I våra undersökningar har vi kommit fram till att många företag inte gör några direkt genomtänkta analyser av vilka de ska kontrollera utan att det handlar om olika strategier som blandas, berättade Niklas.

Det finns främst tre målsättningar som vägs in i prioriteringen; ställen där risken för problem är stor; platser som är ”lätta” att undersöka, det kan till exempel gälla läge; och att skydda sitt varumärke. Niklas rekommenderar att varje företag tänker igenom hur de prioriterar, men även att branschens företag pratar sinsemellan och kommer fram till gemensamma förhållningssätt.

Negativ bild hos forskarna
– Vår genomgång av tidigare forskning visar att en övervägande del av forskarna är negativa till uppförandekoder, sa Niklas, samtidigt som företagen är hyfsat positiva.

Ola och Niklas ville med sin undersökning bidra till att effektivisera detaljhandelsföretags och intressenters arbete med uppförandekoder. Undersökningen utgår från mer än 150 intervjuer i Sverige, Kina och Indonesien; observationer i Kina och Indonesien samt olika dokument. De har även haft tillgång till flera hundra protokoll från kontroller utförda av Fair Wear Foundation (FWF).

I sina analyser har dock Niklas och Ola kommit fram till att uppförandekoder kan leda till förbättringar.

– Vi ser i huvudsak två olika implementeringsprocesser när det gäller uppförandekoder, dels företagsdrivna processer och dels lokalt drivna processer. Ett sätt att bli framgångsrik är att kombinera dessa två angreppssätt och stärka de lokala aktörerna, rekommenderade Niklas. Samt att vi har sett att upprepade kontroller (fler än fem och upp mot tio stycken på ett år) ger tydliga konkreta resultat. Så det gäller att satsa ordentligt om förbättringar ska uppnås.

Nedläggning och omställning
Ett problem är dock att framgångsrika exempel på fabriker där villkoren har förbättrats löper stor risk för nedläggning och ibland försvinner ofta ägarna utan att bry sig om att betala avgångsvederlag för att underlätta omställningen för arbetarna.

– Nike har i några fall på senare tid själva gått in och betalat avgångsvederlag till arbetare vid fabriker som läggs ned där de själva inte längre är kunder, sa Niklas. Detta kan bli nästa stora diskussion; ska företagen ta ansvar även när fabriker läggs ned? Jag säger inte att ni ska det, men frågan kommer förmodligen att komma upp på dagordningen så det är bäst att vara förberedd.

Framtida satsningar kan handla om att göra kvantitativa studier av vad det är som leder till framgång; vad har företag där det sker förbättringar gemensamt? Niklas och Ola pekar även på att nya innovativa samarbeten när det gäller frivilliga regleringar, lagstiftning, facklig organisering och lokala förhandlingar är viktigt att satsa på.

– Ibland krävs det dock väldigt lite för att en facklig organisation på en fabrik i exempelvis Indonesien ska bli glada, berättade Niklas. En facklig representant berättade lyckligt för mig att de hade fått veta ett halvår i förväg att ordrarna skulle gå ned – för honom var det ett stort steg framåt.

Bilder

  • Niklas Zandén

Prenumerera på nyhetsbrev