Aktivitet
Start » Aktiviteter » Omfördelning av handel

Maila sidan

Ditt namn (obligatorisk)

Din epost (obligatorisk)

Vart ska det mailas? (obligatorisk)

Ämne

Ditt meddelande

Omfördelning av handel

Handelns förändrade lokaliseringsmönster

2015-10-16

Det är lätt att bilda sig en uppfattning och tolka den omgivande verkligheten lite svepande och se trender som alla talar om. Men det finns risk för att man missar nyanser – förändringarna är ofta mer komplexa än vi tror.

Forskaren Jan Amcoff och hans kollegor vid Uppsala universitet har gjort en djupdykning i datamaterial från 1998–2008 för att se hur det verkligen förhöll sig när det gäller butiker och befolkning och hur det förändrades under den perioden.

– När det gäller att få fram data detaljerad och bra data för att göra sådana här beräkningar blir perspektivet något historiskt, sa Jan. Detta för att verkligen kunna lita på materialet och kunna göra intressanta beräkningar.

Butiks- och befolkningskoncentration

Siffrorna visar att externa handelsplatser med många butiker har vuxit i antal och omfattning, men att centrumhandeln inte har drabbats i så hög grad när det gäller antal butiker. Däremot försvinner sällanköpsbutikerna från centrum i ganska hög utsträckning. De som har tappat flest butiker är de centrumnära områdena där det finns allt färre enskilda butiker.

– En intressant observation i materialet är att samtidigt som de stora externa handelsplatserna växer, så ökar även antalet solitära butiker som ligger utanför tätbebyggelsen, ofta av typen specialbutiker med kläder eller exempelvis hästtillbehör som ligger mitt i ”ingenting”, ofta på landet.

Livsmedelshandeln har koncentrerats snabbare än vad befolkningen gör medan handel specialiserad på förbrukningsvaror koncentreras långsammare än befolkningen. Utvecklingen av sällanköpsbutiker är splittrad då de koncentreras långsammare än befolkningen om Sverige delas in i rutor om tio gånger tio mil, men sprids om på upplösningsnivån en gånger en mil.

Butiksdöd och rörlighet

Risk för butiksdöd på mindre orter minskar med invånarantalet och avståndet till närmsta större handelsort och om det förekommer genomfartstrafik.

– Någon som dock förvånade oss var att liten utpendling, ett nytt externt köpcentrum i närheten (inom 20 kilometer) och förekomsten av så kallade ankarbutiker såsom apotek och systembolag inte hade någon betydelse för utarmningen av butiker, berättade Jan.

– Tillsammans med konstaterandet att antalet butiker ökar långsammare än befolkningen gör, skulle omlokaliseringen av butiker kunna tolkas som ett utslag av att allt färre butiker har ett nödvändigt kundunderlag inom promenadavstånd. Alltså minskar antalet kvartersbutiker med olika specialiteter. Utvecklingen förstärks av en ökad rörlighet bland kunderna, vilken å andra sidan samtidigt möjliggör för butiker som är så nischade att de drar kunder i sig själva, att lokalisera sig i udda lägen, sa Jan avslutningsvis.

  • Jan Amcoff, Uppsala universitet.

Prenumerera på nyhetsbrev